Gårdagen började bra, med micaela såklart. Vi var i väsby centrum och shoppade lite. När vi var påväg därifrån böjade en oro växa i mig nått var väldigt fel. men klockan var inte så mycket än så jag vänta o vänta tillslut försökte göra allt jag kunde för att få tag på en person som inte svarade på hela dagen klockan blev 6 sen 7,8,9 personen kunde ju inte fortfarande sova. Tillslut fick jag ett samtal och det var ett samtal man inte ville få  jag hade väntat i flera timmar på de samtalet som aldrig hade kommit tillslut fick jag tag i skjuts och åkte dit för att få reda vad som pågick, påvägen dit ringde det, som tur var jag redan påväg.. Min magkänsla har aldrig varit så tydlig som den var om att något hade hänt, hela dagen hade jag känt mig så nervös. Och det hade jag all rätt att vara. Under hela kvällen igår var jag väldigt ledsen, jag tänker inte berätta mer.

Idag har varit en jobbig dag, övningskörde med pappa som fick mig på andra tankar. Men det finns fortfarande mycket att reda ut. Och det kommer ta ett tag.., under tiden kommer det förändras saker och jag vet heller inte vart jag står längre. 

Det kommer nog inte bli några fler inlägg på ett tag Jag har mycket att tänka på och reda ut.




En riktig vän som jag har är Micaela någon som jag aldrig vill förlora. Hon är en vän som alltid har funnits där och jag vet kommer alltid att göra. Jag kommer alltid göra desamma för henne också.  Tack för allt! <3